Många undrar varför det är så svårt att sluta snusa eller röka. Detta är inte alls märkligt dock. Nikotin är bland de mest beroendeframkallande drogerna i världen, till och med mer beroendeframkallande än alkohol.
Orsaken till att det är så svårt att sluta med droger i allmänhet är de fysiska abstinensbesvären. Ju snabbare abstinensbesvär uppstår ju svårare är det i regel att sluta med en drog. Problemet med nikotin, oavsett om du snusar eller röker, är att de kraftfulla abstinensbesvären uppstår fortare än med någon annan drog. De vanligaste besvären som drabbar rökaren/snusaren är agitation, sömnlöshet, irritation och frustration. Starka begär efter en nikotindos kommer redan 2-4 timmar efter man slutade.
Nikotin är som sagt mer beroendeframkallande än alkohol. Enligt beroendeforskare så är det ”bara” 15 procent av alla som dricker alkohol regelbundet som utvecklar en beroendeproblematik. I jämförelse så blir 45 procent av de som röker regelbundet (dessa siffror gäller förmodligen snus också) beroende.
Vissa beroendeforskare menar att de mest beroendeframkallande drogerna är nikotin, kokain och metamfetamin.
”Ärver” man ett nikotinberoende på samma sätt som man ärver ett alkoholberoende? Den viktigaste faktorn för om en individ ska utveckla ett beroende styrs av generna. Det verkar som om en individs risk att utveckla ett alkoholberoende styrs till 50-60 procent av generna. Länge trodde forskarna att detta fenomen, att alkoholism är ärftligt, endast gällde just alkohol. Men nu anser man att den genetiska komponenten till drogberoende överlag har minst lika stor betydelse vad det gäller alkohol. Kanske bidrar de genetiska faktorerna rentav med mer än 60 procent.
Så skiljer sig nikotinberoendets effekter från andra droger
Effekterna av ett nikotinberoende skiljer sig åt jämfört med andra droger. Människor som börjar använda injektionsdroger får i regel fysiska besvär redan efter ett par års brukande. Storkonsumenter av alkohol kan dricka 10-20 år innan de får problem med den fysiska eller mentala hälsan. De som brukar tobak kan vara storkonsumenter i 20-30 år utan att det får några konsekvenser för hälsan. Under alla dessa år så ackumulerar sig dock hälsoriskerna, men man märker inte av det. Därför tror nikotinbrukaren att hon eller han klarat sig undan fysiska problem. Detta händer med kroppen när man slutar röka.
Varför känner man sig beroende av nikotin?
Ett beroende sitter i hjärnan. När man använder nikotin, alkohol eller någon annan drog så frigörs det kemikalier i hjärnan som sprider en känsla av välbehag. Det är denna känsla av välbehag som gör att man vill ta drogen igen. Dock så uppstår beroendet i en annan del av hjärnan, som får människor att utveckla ett brukande-mönster som är abnormt och tvångsmässigt.
Nikotinberoendet är också till en viss del psykiskt.
Just vad det gäller nikotin så spelar ”vanan” en större roll än någon annan drog. Detta har främst att göra med att man snusar eller röker väldigt ofta under en dag som storkonsument, vilket gör att man utvecklar ”ritualer” (som en cigarett till morgonkaffet) som är svåra att bryta. Om någon röker ett paket om dagen och tar 10 bloss på varje cigarett så blir det 200 bloss om dagen och mer än 70 000 bloss om året! Inte konstigt att man då associerar rökandet som något som hör ihop med vardagsmoment som att köra bil, prata i telefonen, slappna av framför tv:n etc. För snusare är det ofta ännu värre då många i princip har en snus under läppen varje vaken minut under dygnet.
Det bästa sättet att sluta röka på enligt beroendeforskare är en kombination av mediciner, som lindrar abstinensbesvär och det starka suget efter nikotin, och beteendeterapi som tar itu med att bryta ingrodda beteendemösnter.
Källa: Michael Miller, som är en amerikansk läkare som är expert på beroenden. Han jobbar på Meriter sjukhuset i Madison, Wisconsin