Lever du ett aktivt eller stillasittande liv? Detta är en enkel fråga med ett väldigt komplicerat svar. Faktum är att om du jobbar 40 timmar i veckan vid ett skrivbord och ser till att, på ett eller annat sätt, röra på dig minst 45 minuter om dagen så lever du enligt de flesta ett ”aktivt liv”. Detta kan dock vara en mycket förrädisk uppfattning. Du kanske tror att dina gigantiska armar som du tillskansat dig efter flera timmars gymmande i veckan är ett tecken på att du är vältränad. Så behöver det alltså inte alls vara.
En växande samling forskningsrapporter visar hur farligt det är för vår hälsa att sitta stilla för mycket. Om du i princip sitter framför datorn och jobbar hela dagen, och sedan sitter framför tv:n när du kommer hem räcker förmodligen din 45 minuters dagliga promenad inte långt. Till och med den som ståtar med en vältränad mage kan vara farligt stillasittande (även om en vältränad mage ofta är en markör för god hälsa).
Undersökningar har också visat att de som ofta ägnar sig åt naturliga vardagsaktiviteteter som att klippa gräset, skotta snö, gå till jobbet, etc. bränner fler kalorier än de som har gymbesök, löprundor etc. inplanerade i träningspass förlagda under veckan. Faktum är att någon som har ett jobb som kräver att man står upp (till exempel butiksbiträde) bränner 500 fler kalorier om dagen jämfört med någon som sitter hela dagen på arbetet. En signifikant skillnad i förbränning med andra ord.
Det är främst hjärtat som tar stryk. Redan 1953 publicerades det en studie i ämnet i Storbritannien. Man lät följa busskonduktörer (som är något mer rörliga under arbetspasset) och busschaufförers hälsa och kom fram till att busschaufförerna löpte dubbel så stor risk att drabbas av hjärtsjukdomar. När man i ett senare skede under 2000-talet tittade närmare på denna studie upptäckte man dessutom att ingen av deltagarna i studien någonsin ägnade sig åt någon form av träning efter jobbet. Man tittade även på variabler som midjeomfång och kom fram till att hur man än vred och vände på variablerna så löpte busschaufförerna större risk att dö av hjärtrelaterade sjukdomar i jämförelse med konduktörerna. Det enda som skiljde dem åt var alltså hur mycket de satt i sina respektive yrkesroller.
Det är inte bara hjärtat som ligger i riskzonen av för mycket sittande. Även ryggraden, höfterna och axlarna tar stryk av livet i soffan.
Enligt statistik så tränar vi i västvärlden ungefär lika mycket som vi gjorde för 30 år sedan, men den totala summan för hur mycket vi rör på oss är mycket mindre. Vi må leva längre än någonsin, men det betyder inte att vi är mer vältränade eller har bättre hälsa överlag. Det är vården och medicinerna som håller oss i liv längre.
I en sinnrik studie lät holländska forskare återskapa en miljö som liknade den vi levde i under 1800-talet. Sedan anställde man skådespelare som fick agera australiska nybyggare under en veckas tid. De fick ägna sig åt allt från vedhuggning till foderanskaffning och forskarna jämförde sedan deras aktivitetsnivå med kontorsarbetare. Resultatet? Skådespelarna rörde på sig i genomsnitt 5-13 km mer per dag jämfört med kontorsarbetarna.
En studie från 2010 visade för övrigt att män som drog ner antalet steg per dag med 85 procent under två veckor genast uppvisade förhöjd risk att drabbas av diabetes.
Forskarna rekommenderar att vi så ofta som möjligt ser till att röra på oss mer i vardagen. Ta trapporna istället för hissen, gå till jobbet, stå upp när du jobbar när det är möjligt och se till att regelbundet ta aktiva pauser under dagen.
Artikelförfattaren, som i princip alltid arbetar vid datorn, tar för övrigt en paus på 12 minuter varje timme och gör armhävningar och pullups, eller diskar, tar ut sopor, etc. Det är inte bara bra för hälsan, det är också bra för produktiviteten.
Källa: Menshealth.com, 26/10-2012