I många västländer har man under de senaste decennierna noterat en markant ökning av depression (även om ökningen verkar ha planat något ut i Sverige under de senaste åren).
I Sverige räknar man med att var tredje kvinna och var fjärde man drabbas av depression någon gång under livet.
WHO hävdar att om tjugo år är depression den vanligaste sjukdomen i världen, och det är framförallt ”mildare” typer av depression som ökar.
Vad orsakar depression?
Det är en lång rad olika faktorer som man tror ligger bakom ökningen av depression i vårt västerländska samhälle. Kraven har blivit allt högre i såväl skolan som på arbetsplatsen, och mobbning och utfrysning är bidragande problem som är svåra att få bukt med.
Det finns också starka anledningar att misstänka att mediernas ”katastrofjournalistik” spelar en stor roll, då det är svårt att värja sig mot alla ständiga hotbilder som målas upp i tidningar (orsaken är helt krasst att skräck helt enkelt leder till fler läsare och bättre intäkter).
Psykologer tror att det finns en stark genetisk predestination för depression hos vissa individer och att det sedan är yttre, externa faktorer (som att man hamnar i en negativ miljö eller situation) som sätter den negativa ”bollen i rullning”. Samtidigt menar de också att man inte ska haka upp sig så mycket på orsak och verkan. I många fall går det helt enkelt inte att hitta en förklaring till varför man drabbats. Det är då bättre att rikta energin på att bli bättre än att leta efter orsaker till varför man blev sjuk.
Höga inflammationsvärden kan, enligt den senaste forskningen (som samtidigt också betonar att det kan vara så att det är depressionen i sig som orsakar värdena), också vara en stor bov i dramat. Därför kan en antiinflammatorisk kost (undvik färdigkonserver, mättat fett och tomma kolhydrater, samt ät mycket fisk, grönt och frukt, etc.) hjälpa till att förebygga.
Sömnbrist är en vanlig ”trigger” för depression
Enligt en australiensisk undersökning som publicerades för ett par år sedan finns det ett starkt samband mellan den ökade sömnbristen hos unga, och att allt fler av dem drabbas av depression. Forskarna tror i sin tur att sömnbristen bland annat kan kopplas till att ungdomarna i allt större utsträckning surfar på Internet eller spelar dataspel på nätterna.
I en studie på nästan 20, 000 ungdomar mellan 17-24 fann man att de som sov mindre än fem timmar per natt var tre gånger mer benägna att må mentalt dåligt efterföljande år.
Sömnstörningar i allmänhet, och insomnia (sömnlöshet) i synnerhet, är associerade med längre perioder av mental ohälsa.
De australiensiska forskarna jobbar nu med att skapa unika metoder för att ändra den inre biologiska klockan hos de som lider av sömnlöshet. Bland annat jobbar man med ljusterapi, och melantonin. Dessa metoder verkar dock inte ge några större effekter vad det verkar.
Läs: 10 saker man inte ska säga till någon som lider av depression.
Det är sedan länge känt att brist på sömn är dåligt för såväl kroppen som för den mentala hälsan. Först och främst är det viktigt att se till att ungdomarna inte sitter uppe på nätterna och ägnar sig åt annat när kroppen är i behov av vila, och att de rör på sig regelbundet ute, då såväl frisk luft som naturmiljöer och dagsljus är viktiga, förebyggande faktorer.
Sömntabletter är inget bra val för ungdomar (eller för vuxna, i alla fall inte under längre perioder), då de ofta kan leda till en rad bieffekter (förvärrad sömnlöshet är ironiskt nog en vanlig effekt) och beroende. Dock brukar läkare rekommendera Atarax, eller Propavan för ungdomar som behöver tillfällig hjälp med att sova. Vare sig Propavan eller Atarax är beroendeframkallande, men ärligt talat inte värst effektiva heller.
De leder ofta till att man känner sig extra seg på morgontimmarna. Dessa sömntabletter är ofta heller inte effektiva under längre perioder (man utvecklar snabbt en tolerans) och kan vara en slags ”inkörsport” för tyngre (men i ett kortare perspektiv mer effektiva) sömntabletter som Stilnoct, Zopiklon, Sonata, eller Benzopreparat som är mycket mer beroendeframkallande, och kan leda till en lång rad mycket skadliga bieffekter, som till exempel depression (på längre sikt).
I slutändan måste man dock fråga sig vad som är värst: bieffekter av sömntabletter eller sömnbrist i sig.
Som avslutning kan vi nämna att forskare runtom i världen ställer sig mycket positiva till ett kommande sömnmedel som lär vara såväl effektivt som helt ofarligt (i ett kortare perspektiv, då det ännu inte finns någon forskning på hur individen reagerar efter att ha intagit dem under längre perioder). Man tror att man också kommer kunna utveckla mer effektiva antidepressiva medel, som påverkar samma del av hjärnan, så småningom. Men ett fullständigt botemedel mot depression lär vi aldrig få fram.
Vissa menar att vi också behöver ”mörkret”, dalarna, för att kunna uppleva de ljusa perioderna i livet. Eller som Leonard Cohen uttryckte det: ”There is a crack in everything. That´s how the light get´s in”.