Ju snabbare du går ju längre lever du – men glöm inte Horatius ord!

En intressant studie från USA från 2011 drog paralleller mellan gånghastighet och levnadslängd. Studien, som utfördes på över 35000 individer under en tioårsperiod, konstaterade att äldre människor som har en snabb gånghastighet har ungefär 90 procents chans att leva ytterligare tio år jämfört med 20 procent för människor i samma åldersgrupp som går långsamt.

 

Forskarna hävdar att en gånghastighet på över 1 meter per sekund är en stark indikator på att personen kommer leva längre än medellivslängden. Går man snabbare än 1,2 meter per sekund kan man räkna med att leva riktigt länge.

Faktum är att gånghastigheten anses vara en lika stark indikator på en lång medellivslängd som blodtrycket, olika kroniska sjukdomar, rökning, ålder och kön.

Men riktigt så enkelt är det inte

Det intressanta i sammanhanget är en studie som utfördes 2007 i Storbritannien. Enligt denna studie utförd av professor Richard Wiseman har vi börjat gå allt fortare runtom i världen. Faktum är att han hävdar att vi går 10 % snabbare nu jämfört med på 90-talet. Wiseman sa i samband med resultaten att ”Den snabba gånghastigheten är inte bra för vår hälsa. I takt med att folk snabbar upp sina liv äter de inte ordentligt, tar sig inte tid att träna eller träffa sin familj, etc. Allt detta kan leda till en lång rad problem som till exempel hjärtattacker”. Wiseman drog en koppling mellan den nya teknologin och hur den fött en önskan om att allt måste hända nu!

Inom psykologisk forskning börjar man också prata mer och mer om begreppet ”time urgency”, tids-brådska. Människor visar allt oftare upp ett typ-A beteende som karaktäriseras av att man bland annat hela tiden har bråttom i vad man än gör, man försöker få mer gjort i arbetet och på fritiden genom att effektivisera, skynda och vända sig till ny teknologi.

Tiden börjar bli en besatthet

Men det handlar inte bara om att prestera så mycket som möjligt inom en kort tidsrymd. Det handlar också om att man tappar tålamodet och känner en inre frustration när man upplever det som att världen runtomkring rör sig långsamt, som köer på snabbköpet, andra människor på stan, bilar i trafiken och inte minst mobiltelefoner, datorer och uppkopplingar som inte serverar informationen snabbt nog.

Att hålla kroppen i ett konstant stressläge ökar som sagt risken för att bland annat drabbas av hjärtproblem. ”Time urgency” är inget nytt begrepp men räkna med att det kommer få mycket mer uppmärksamhet framöver. Detta är inget trivialt problem utan en tickande samhällsbomb.

Det finns alltid två sidor av samma mynt. Att promenera är bra, att promenera snabbt är ännu bättre, men kanske inte om det sker på grund av en inre stress. Kom ihåg filosofen Ladislaus Horatius som redan 1993, under X-2000s jungfrufärd, reste sig upp, drog i nödbromsen och frågade sina distingerade medpassagerare: ”varför har ni så bråttom”?

Läs om stresshantering och om hur effektivt det kan vara med lugnande musik.