Fitbit Surge är det bästa träningsarmbandet/smarta klockan på marknaden 2016. Du hittar den billigast här

Skjuter du upp saker? Bli effektiv och prestera mer med denna prisbelönade strategi

Det alternativa Nobelpriset Nobel ”IG Nobel Prize” gick i år till John Perry vid Stanfords universitet för hans teori om ”structured procastination”.  Prokrastinering betyder förhalande, förhalning, senfärdighet; uppskov. Det vill säga, Perry har teorier om hur vi ska bäst handskas med vårt tankesätt att skjuta upp saker och ting till ett senare tillfälle, som för många är ett stort problem. Prokrastinering är, som man säger, ”livets tjuv”. Många gånger är prokrastinering rent sjuklig och kan vara ett symptom på till exempel generaliserat ångest syndrom eller depression.

Det finns strategier mot prokrastinering som gör dig mer effektiv

Perry föreslår dock att man presterar mer och blir en effektiv individ genom att alltid jobba med något viktigt, som ett verktyg för att undvika något som är ännu mer viktigt. På så vis kan man skjuta upp viktiga saker men ändå få saker och ting uträttat.

Enligt honom är inte grundproblemet att människor som hela tiden skjuter upp saker och ting till morgondagen inte får någonting gjort. De gör saker, men väljer konstant FEL saker, som att vässa pennan, städa skrivbordet, eller påta planlöst trädgården. De ägnar sig åt dessa marginellt viktiga sysslor som ett medel för att inte göra det som är mer viktigt. Om att vässa pennan var allt som återstod att göra för en människa som konstant skjuter upp saker och ting till senare skulle vederbörande inte göra någonting. Häri ligger nyckeln till att få denna person att göra saker som faktiskt är viktiga.

Det första du ska göra för att bli mer effektiv är att göra en hierarki där du rangordnar sakerna du måste göra i en fallande skala. Trots att de viktigaste arbetsuppgifterna kommer högst upp på listan så har du saker som är viktiga att göra även i botten av listan. Att göra dessa saker, som du ger en mindre rangordning är alltså pudelns kärna. Du skjuter fortfarande upp allt det viktiga som ligger högst på listan, men genom att bara ha med viktiga saker i din lista så lurar du dig själv till att faktiskt bli en högeffektiv människa.

Detta kan låta som en banal strategi, men faktum är det är mycket svårt för vissa individer att leva efter ordspråket ”att inte ska skjuta upp till i morgon det man kan göra idag”, och som en följd av detta uträttar de i princip inget av vikt i livet. Undvikande är en fruktansvärd försvarsmekanism.

Människor som alltid skjuter upp saker och ting försöker ofta se till att ha så få åtaganden på sin agenda som möjligt. De tror att om de har få saker att göra är chansen större att de gör dem. Perry hävdar att detta är ett klassiskt feltänk eftersom denna strategi förbiser prokrastinerarens sanna natur och utplånar dennes grundläggande källa för motivation. De få sakerna på denne persons prioriteringslista är, per definition, de mest viktiga han eller hon behöver göra, och det enda sättet att undvika att göra dem blir att göra ingenting.

Nu tänker du säkert, ”men, okej. Vad händer med de saker man lägger högst i prioriteringslistan?” Enligt Perry är det andra steget i att uppnå en strukturerad prokrastinering att man väljer rätt sorts projekt att lägga högst i listan. De optimala projekten att placera högst i sin prioriteringslista har två kännetecken: 1. Det framstår som om de har tydliga deadlines (men det har de inte), och 2. De framstår som väldigt viktiga (men är det inte). Som tur är, understryker Perry, finns det massor av arbetsuppgifter i livet som uppfyller dessa kriterier. I synnerhet på olika sorters institutioner. Till exempel hör de flesta uppgifter inom högskolor och universitet till denna kategori…

För att sammanfatta: för att bli mer effektiv och få mer gjort är ett visst mått av självbedrägeri nödvändigt. Du skriver ner att-göra-listor där du i toppen av listan placerar arbetsuppgifter som du intalar dig är viktiga med en väldigt tydlig deadline. Längre ner på listan placerar du till synes inte lika viktiga arbetsuppgifter som du kommer få gjort eftersom det ligger i din natur att ständigt skjuta upp det viktigaste. Med denna strategi blir du en högpresterande student/arbetare. Vi lovar dig att denna strategi, att använda ett dåligt karaktärsdrag för att neutralisera ett annat, fungerar bättre än vad du någonsin hade trott!

Perry skrev för övrigt sin essä i ämnet för 15 år sedan. Enligt egen utsago hade han planerat att skriva den mycket tidigare än så, men han sköt hela tiden upp det. Detsamma gäller IG Nobel Prize-akademin som sedan länge tänk ge Perry priset, men ”något annat kom hela tiden i vägen”…

Några fakta om människor som systematiskt skjuter upp saker till framtiden:

  • 20 procent av alla människor anser själva att de är ”kroniska förhalare”. De betalar inte räkningar i tid, får inte sina arbetsuppgifter gjorda, löser inte in lukrativa presentkuponger i tid och handlar sina julklappar på macken på julafton. För dessa individer är förhalandet en livsstil.
  • Man föds inte till att bli en prokrastinerare, det är miljön som formar personlighetsdraget. Många har till exempel haft en sträng auktoritär fadersfigur vilket gjort att de inte utvecklat förmågan till självdisciplin. Prokrastinering kan också vara en form av revolt.
  • Denna brist på självdisciplin manifesterar sig också ofta i att de är typen som dricker lite mer än de hade planerat att dricka när det väl vankas fest.
  • Människor som lever efter devisen ”varför göra det idag som jag kan göra i morgon” är ypperliga på att ljuga för sig själva. Vanliga typer av självlögner är ”jag kommer känna mig mer upplagd för att göra denna arbetsuppgift i morgon” eller ”jag arbetar bäst under stress”. De är också utmärkta på rationaliseringar av typen ”detta är egentligen inte så viktigt som det verkar”.
  • Det finns flera olika typer av prokrastinerare. ”Undvikarna”, som försöker, till alla pris, undvika känslan av att misslyckas. Om man inget gör är det nämligen omöjligt att misslyckas. En annan typ är personen som för sitt liv inte kan fatta ett beslut vad det än gäller. Beslutsångesten är ett resultat av att de innerst inne inte vill ta ansvar för någonting. En tredje och vanlig typ är de som söker kickar i allt. De väntar med att göra saker ända till sista minuten eftersom detta ger dem en adrenalinrush.
  • Det högsta priset man betalar för att vara en prokrastinerare är att man äventyrar sin hälsa. En stor undersökning på amerikanska universitetsstudenter visade att de som tenderar att skjuta upp saker och ting i större utsträckning lider av sömnproblem, sämre immunförsvar, magproblem, etc. Dessutom visade det sig att de har stora problem med mellanmänskliga förhållanden eftersom deras kroniska oförmåga att få saker och ting gjort leder till förakt från den drabbade omgivningen.
0 kommentarer

0 kommentarer… add one

Lämna en kommentar