Positivt tänkande är ett mantra som dyker upp i alla möjliga sammanhang. Har du problem med ekonomin, brutit benet, eller drabbats av ett krossat hjärta föreslår alltid någon universallösningen ”positivt tänkande”. Men vad säger forskningen om positivt tänkande egentligen? Ger den några mätbara positiva effekter?
Forskning på positivt tänkande
Forskningen har under de senaste åren kunnat visa att ”tänka positivt” handlar om så mycket mer än att ”bara” vara glad och uppåt. Ett konsekvent positivt tänkande är bland i sig en effektiv stresshanteringsmetod och leder i förlängningen till att man mår bättre överlag, man blir lyckligare. Enligt den ansedda kliniken The Mayo Clinic så leder positivt tänkande till följande hälsofördelar:
- Längre liv
- Mindre stress
- Mindre risk att drabbas av depression
- Ökat motståndskraft mot förkylningar
- Bättre stresshanteringsförmåga
- Mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar
- Ökat fysiskt välbefinnande
- Bättre mental hälsa
Men det positiva tänkandet har även andra fördelar, i till exempel din karriär. Berkley universitetet fann när man studerade färdigheter i förhandling att de som hade uppfattningen att de verkligen kunde bli bättre på att förhandla de facto blev det.
Vid universitetet i Marburg visade man att patienter som rehabiliterades från hjärtoperationer tillfrisknade mycket snabbare när man innan operationerna fick genomgå kognitiva behandlingar i syfte att stärka tron på ett snabbt tillfrisknande.
Läs: Ju bredare leende ju längre liv.
Vid universiteten i Rochester och Stanford har man framgångsrikt lyckats behandla patienter med bara halva dosen medicin. Placeboeffekten är en form av optimistisk tänkande som kan vara mycket effektiv.
Dock har det också visat sig att människor som är väldigt optimistiska vad det gäller olika typer av händelseskeenden endast tar till sig ny information om den förstärker deras redan naiva världsbild…
I samma undersökning noterade man att dessa individer i vissa avseenden kunde ändra sig i sin uppfattning, men BARA om den nya informationen ändrade deras uppfattning till det bättre. Om de till exempel hade förutspått att risken att de ska drabbas av cancer är 40 procent och sedan fick informationen att risken för att drabbas i själva verket bara ligger på 30 procent kunde de tänka sig att ändra sin uppfattning till 32 procents risk. Om de däremot hade gissat på att deras personliga risk för att drabbas av cancer var cirka 10 procent så ignorerade de den egentliga siffran på 30 procent.
Undersökningar har också visat att om man ska ägna sig åt positivt tänkande bör man se till att ha substans i tänkandet. De som har dålig självkänsla och intalar sig ett enkelt mantra som ”jag är bra” löper risk att drabbas av depression eftersom detta enkla mantra inte stämmer överens med deras djupt rotade, negativa självbild.
Om man vill lära sig att tänka positivt ska man först och främst skärskådar sin inre monolog, att man blir uppmärksam på hur man ”talar sig till själv”. Många tänker alltför kritiskt över sin egen person och enligt forskarna är det viktigt att man lär sig identifiera sina brister och framförallt acceptera dem. Det är först då man kan gå vidare. Mer läsning: Om vikten av att säga ja och vara positiv.
Källor: Wired, Psychology today