Ordet yoghurt härstammar från det turkiska ordet ”yoğurt”, ”att tjockna”. Yoghurtens historia, hur mjölk kultiverades till yoghurt, är lite av ett mysterium, men den rådande teorin är att den uppkom som en ”olyckshändelse” och smittades av bakterier genom kontakt med mjölkproducerande boskap eller växter.

Yoghurt stärker immunförsvaret och underlättar viktminskning

Det finns bevis som tyder på att man tillverkat yoghurt så långt tillbaka i tiden som 4000 år. Bland annat har man hittat skrifter från områden i Indien och Iran som hänvisar till kombinationen mjölk och honung som ”gudarnas mat”. I Persien tillskrev man Abrahams goda hälsa och långa liv hans stora intag av nyttig yoghurt. Denna uppfattning att yoghurt är så nyttigt att den förlänger liver finns kvar än i våra dagar. I början på 1900-talet vann Ilya Mechhnikov ett nobelpris då han sammanställde statistik från 36 länder och kom fram till att Bulgarien hade fler 100-åringar än något annat land. Detta tillskrev han bulgarernas stora konsumtion av yoghurt.

Sedan dess har flertalet internationella undersökningar fastställt att de nyttiga bakterierna i yoghurt främjar hälsan genom att skydda kroppen från gifter, infektioner, allergier och vissa typer av cancer. Dessutom stärker yoghurten skelettet, hjälper till vid magproblem och gör vårt immunförsvar starkare. Det finns dock inga moderna, vetenskapliga undersökningar som kunnat fastställa ett direkt samband mellan ett högt intag av yoghurt och längre livslängd.

Yoghurt och viktminskning och dess näringsinnehåll samt kalorier

För några år sedan slog en amerikansk studie ner som en bomb i hälsokretsar. Den visade nämligen att yoghurt kan leda till viktminskning och då framförallt hjälpa till att få bort det fett som samlas kring buken, dvs. den farligaste typen av fett. I undersökningen lät man dela in deltagarna i två olika grupper. Båda grupperna fick likvärdig mat, och båda sattes på en kalorirestriktion med cirka 500 kalorier mindre än deras individuella behov per dag. Skillnaden var att den ena gruppen fick rikligt med yoghurt varje dag. Det visade sig när undersökningen var klar att yoghurt-gruppen förlorat 61 procent mer fett och deras bukfett hade minskat med 81 procent mer jämfört med gruppen som inte fick någon yoghurt i sin kost. Yoghurtätarna förlorade heller inte lika mycket muskelmassa under experimentet.


Yoghurt har ett bra näringsinnehåll och innehåller bland annat kalcium och mycket protein vilket är mättande och underlättar det att behålla vikten. Dessutom innehåller inte yoghurt så mycket laktos vilket gör att även de flesta som är laktosintoleranta kan äta den.

Det är svårt att säga exakt hur mycket kalorier en burk yoghurt innehåller då det finns så många olika sorter. Vissa är feta men innehåller inget eller lite socker och andra är fettsnåla men innehåller mycket socker. Turkisk yoghurt, som är fet (10 procent) men osötad innehåller cirka 120 kalorier per 100 gram.

Den nyttigaste typen av yoghurt anses vara den ”hemmagjorda” typ av tjock yoghurt som man äter på Balkan. Tjock turkisk, grekisk, bulgarisk yoghurt med honung är en nyttig delikatess som är en mycket uppskattad frukost i dessa länder. I Sverige äter vi helst en mindre fet variant med sylt eller bär istället för honung.

Om du vill vara mån om din hälsa se till att köpa yoghurt som innehåller ingen, eller så lite tillsatt socker som möjligt. Söta hellre med honung eller bär.

Källor: ”Supermat” av Helena Nyblom och engelska Wikipedia.

Många populära dieter baseras på frukt och grönsaker

De mest populära dieterna i USA under 2011 var enligt nättidsskriften Fitsugar följande:

• HCG-dieten är ingen ny diet. Den har funnits på marknaden i över 50 år, och går upp och ner i popularitet. Under USA var det en av de absolut mest populära dieterna under 2011. HCG-dieten går ut på att man ska äta väldigt få kalorier under dagen (normalt sett bara cirka 500 kalorier) samtidigt som man injicerar (eller använder droppar) HCG-hormonet dagligen. Man hävdar att HCG-hormonet, som återfinns naturligt i gravida kvinnor och hjälper dem att bränna fett och ge näring åt barnet, gör så att kroppen omvandlar kroppsfettet till energi så att du får i dig alla kalorier du behöver varje dag utan att känna någon hunger. Experter varnar dock för att det inte finns några studier som bevisar HCG-dietens säkerhet och effektivitet. Vi lär inte få se HCG-dieten i Sverige av denna anledning, och att svenskar inte är direkt förtjusta i idéen att behöva ta sprutor. Av samma anledning kommer vi heller inte att få se den kanske största av alla hälsotrender i USA för tillfället – föryngring via testerosteronsprutor…
• Paleodieten är ganska populär även i Sverige. I USA är den gigantisk. Paleodieten går helt enkelt ut på att man ska äta som våra förfäder gjorde. Det vill säga kött från boskap som strövat fritt och ätit i huvudsak gräs, färska skaldjur, fisk och mycket grönsaker. Enligt anhängarna av Paleo ska man dock helt undvika spannmål och mejeriprodukter, legymer, raffinerat socker och behandlad mat. Mycket är bra med Paleodieten, mycket är överkurs. Du blir vare sig fet eller sjuk, såvida du inte äter mer än vad du gör av med eller är allergisk, av mejeriprodukter eller spannmål.
• Dukandieten växer i popularitet även i Sverige. Läs mer om Dukan här.

• En glutenfri diet hyllas av kändisarna i USA. De menar att den glutenfria dieten ger dem mer energi och hjälper dem att tappa i vikt och känna sig friskare än någonsin. En lysande fanbärare för den glutenfria dieten är tennisstjärnan Djokovic. Läkare menar dock att de allra flesta människor inte märker någon skillnad bara för att de undviker produkter som innehåller gluten. Detta kommer emellertid inte hindra den kommande flodvågen av glutenfria produkter på marknaden…
• Juice Detox är enormt i USA. Detta är en trend som också kommer och går. Vi ser även att det börjat öppna juicebarer runtom i Sverige. Det finns inte mycket att invända mot trenden att dricka mycket juice annat än att den inte ”avgiftar” kroppen och kan göra det svårare att gå ner i vikt om inte du samtidigt drar ner på ditt övriga kaloriintag. Juice är nyttigt, hälsosamt och gott. Men många juicer innehåller mycket kalorier och mättar inte nämnvärt. Det kan för övrigt nämnas att Steve Jobs, som gick bort under året i cancer, var den kanske kändaste ”juicern” av dem alla. Många hävdar samtidigt att Jobs var något av ett medicinskt mirakel som lyckades överleva så länge trots sin mycket aggressiva form av cancer.

Äpplen är bra för vår hälsa

Ett äpple om dagen är bra för magen har vi ju länge hört. Äpple har sedan urminnes tider varit känt för att främja vår hälsa och äpple hamnar alltid högt upp på listan, ibland högst, när man pratar om ”de nyttigaste frukterna”. Visste du förresten att i de engelsktalande länderna har man ett liknande ordspråk? Man säger ”An apple a day keeps the doctor away” (ett äpple om dagen håller doktorn borta). Detta ordspråk är faktiskt en variant på ett ännu äldre ordspråk: ”To eat an apple before bed will make the doctor beg for his bread” (att äta ett äpple innan sänggående får doktorn att tigga för sitt bröd”).

Äpplen är anmärkningsvärt nyttiga

Enligt de senaste vetenskapliga undersökningarna om äpplets effekter på hälsan har det visat sig att färska äpplen kan förbättra vår minnesförmåga och bevara vår allmänna hjärnhälsa. I en undersökning vid universitetet i Massachusetts kom man fram till att äppeljuice var lika effektivt som Alzheimers mediciner vad det gäller produktionen av kemikalier i hjärnan som styr minnet. Ytterligare studier vid samma universitet har visat att en regelbunden konsumtion av äpplen kan motverka skador på neuroner vid åldrande, och dessutom motverka och rentav förbättra vissa symptom vid Alzheimers.

Äpplen blir alltmer associerade med hjärnhälsa då undersökning efter undersökning visar att antioxidanterna och flavonoiderna i äpplen reducerar inflammationen i hjärncellerna och oxidationen som uppstår som en följd av fria radikaler. Man rekommenderar att man för hjärnans skull ska äta två äpplen om dagen, eller cirka 30 centiliter (riktig äppeljuice, inte den gjord på koncentrat) äppeljuice.

Äpplen har alltså visat sig vara bra för våra kognitiva funktioner. Man har också längre rekommenderat diabetiker och hjärtsjuka att regelbundet äta äpplen. Dessutom är de utmärkta att äta för de som lider av högt kolesterol, fetma och förstoppning.

Fakta äpplen:

• Man är osäker på var äpplen egentligen kommer från, eller ens när vi började äta dem. Bevis för att vi ätit äpplen kan dock dateras flera tusen år tillbaka i tiden.
• De äldsta spåren av äpplen man hittat i Sverige är äldre än 4000 år.
• Man räknar med att det finns cirka 7000 olika äppelsorter.
• Äpplen innehåller bland annat kalium, C-vitamin och olika antioxidanter.
• De tidigaste dokumenten man hittat som beskriver äpplens medicinska egenskaper är över 2000 år gamla och härstammar från Babylon.
• Vilket äpple som är nyttigast går inte att svara på, särskilt inte genom att ställa frågan ”röda eller gröna äpplen?”. Det är många faktorer som spelar in, som till exempel hur färskt det är, hur det har odlats och huruvida det är ekologiskt eller har besprutats med olika bekämpningsmedel.
• Ett äpple med skal innehåller 56 kalorier per 100 gram. De mesta av dessa kalorier kommer från kolhydrater.
• Ett medelstort äpple väger cirka 125 gram.
• Äpplen förekommer i flera olika religiösa inriktningar som symbol för en ”förbjuden frukt”. Som motkraft till denna symbolik har många sekulära konstnärer använt äpple som en symbol för sex och kärlek. En vanlig avbildning är kärlekens gudinna Venus hållandes i ett äpple.
• Det står för övrigt inte i bibeln att Adam och Eva åt ett äpple från kunskapens träd. Gud förbjöd dem att äta frukterna från kunskapens träd, men det framgår aldrig vilken frukt det rör sig om. Med största sannolikhet är frukten rakt igenom symbolisk och har inget med äpple att göra överhuvudtaget.

Har du fler intressanta fakta om äpplen? Skriv gärna en kommentar nedan.

Källor: Natural News, Wikipedia

Räkor är nyttiga

Räkor är inte bara goda, de är mycket nyttiga också. För inte så länge sedan varnade man för att äta för mycket räkor eftersom de innehåller mycket kolesterol. Man har dock ändrat inställning och anser nu att för majoriteten av människor är det okej att äta mycket räkor. Senare undersökningar har visat att räkor visserligen höjder det dåliga kolesterolet LDL något, men samtidigt förbättras även det goda kolesterolet HDL. Har du normala kolesterolvärden är räkor helt ofarliga – och nyttiga! Dessutom innehåller räkor endast cirka 85 kalorier per 100 gram.

10 fakta om räkors inverkan på vår hälsa

• Räkor innehåller selenium och andra ämnen som motverkar cancer.
• Räkor hjälper till att stabilisera blodsockernivån eftersom de innehåller magnesium. Magnesiumbrist kan för övrigt skapa en lång rad otrevliga symptom.
• Räkor är dessutom bra för huden, håret och naglarna eftersom de innehåller massor av protein.
• Vitamin B12, som räkor är rika på, hjälper kroppen att producera mer röda blodceller.
• Energinivåerna stärks utav att man får i sig mycket järn. Räkan innehåller mycket av detta viktiga mineral.
• Vitamin B3 hjälper till att förvandla fett kolhydrater och protein till energi.
• Räkor är till och med bra mot depression har det visat sig då de innehåller omega 3-fett.
• Räkor innehåller fosfor och kalcium som stärker skelettet.
• Zink, som räkan är så rik på, är bra för prostatan. Forskare tror att zink till och med kan sakta ner växande tumörer.
• Koppar är ett annat mineral som räkan är rik på. Koppar hjälper bland annat till att se till att sköldkörteln fungerar som den ska.

Svenska räkor är godast på vintern

• Vitt vin och räkor är en överskattad klassiker. Räkor passar bättre med öl enligt gastronomer.
• Stjärnkocken Leif Mannerström använder i sina restauranger frysta räkor från Grönland. Orsaken till detta är att svenska räkor blir torra när man fryser in dem.
• Mannerströms räkmackor är berömda i Sverige, men landets mest berömda räkmacka återfinns på Gothia Towers i Göteborg. Om den räkmackan också, som de hävdar, är godast ska vi låta vara osagt.
• Många anser att svenska räkor är de godaste i världen. Men de ska ätas färska, och de är som godast under vintermånaderna. Servera dem på en macka med lite majonnäs och eventuellt en klick dijonsenap. Ett annat mycket gott tillbehör till färska räkor är Aioli.

Källa: Healthmad.com

Vindruvor är inte bara vackra de är mycket nyttiga också

Den unika konsistensen i kombination med blandningen av den sura och söta smaken har gjort vindruvor till en av världens mest uppskattade smaker. Druvan är ett bär som hör till familjen vinväxter. Det finns tusentals sorters druvor som varierar vad det gäller storlek, sötma, färg, etc.

Man har odlat vinrankor i Medelhavet, Indien och Asien i flera tusen år. Man är inte helt säker på vindruvans ursprung, men tror att den härstammar från området kring Donau och centrala Asien eftersom den växer vilt där.

Det var dock inte förrän cirka 2500 år sedan som man började plantera druvor i Frankrike, och ytterligare några hundra år senare nådde den södra Tyskland. Det svenska ordet druva kan härledas till det tyska order för klase.

På senare år har även ”Nya världen” börjat producera vindruvor i en allt större utsträckning. Länder som Australien, USA och Sydafrika blir allt viktigare för produktionen. För övrigt har de druvsorter som används i framställningen av vin i huvudsak europeiskt ursprung. Det finns cirka 1000 olika sorter av druvor som används vid vintillverkning.

Druvan har en mycket framträdande symbolisk roll i kulturerna kring medelhavet. Till exempel hade druvan en framträdande roll i den antika mytologin där bland annat vinguden Dionysos spred lovord och kunskaper, som hur man bäst odlar den, om det vackra lilla bäret. Sedermera blev druvan en symbol inom såväl judendom som kristendomen. I Spanien är det tradition att äta vindruvor vid tolvslaget för att fira in det nya året.

Vindruvor är mycket nyttiga och det finns en hel uppsjö med dokumenterade hälsoeffekter. Vindruvor sänker blodtrycket, är positiva för hjärtfunktionen överlag, minskar kroppens nivåer av inflammation, förebygger diabetes, ger bättre blodsockerbalans, etc.

Vindruvor innehåll

Vindruvor innehåller mycket antioxidanter som flavonoider. Enligt många dietister är det rekommenderat att vi äter en servering (15-20 bär) minst fyra gånger i veckan. Välj mellan bär som blåbär, tranbär, hallon, vindruvor etc. Vindruvor innehåller C-vitamin, kalium och en del fibrer.

En ekologisk vindruva är bättre för hälsan

Eftersom vindruvan är söt innehåller den lite mer kalorier än de flesta andra frukter och bär. 75 kalorier per 100 gram är dock inget att göra en stor sak av. Ät med måtta för den goda smaken och hälsans skull. Man behöver inte alls utesluta vindruvor ur sin diet när man försöker gå ner i vikt, och de är INTE att betrakta som godis oavsett vad alla ”fettdoktorer” säger. Det har gjorts undersökningar som pekar på vindruvans positiva hälsoeffekter på våra andningsorgan, hjärtorgan, immunförsvar, inflammatoriska processer, blodsocker, och nervsystemet. Att reducera detta magiska bär till att betraktas som vilket godis som helst håller helt enkelt inte i rätten.

När det gäller användandet av bekämpningsmedel för olika typer av grönsaker och frukt ligger tyvärr vindruvorna i botten. Exempelvis kom det en larmrapport 2008 från EU-kommissionen som visade att man på många håll inom jordbruket i Europa överskrider gränsvärdena för giftiga kemikalier. Värst utsatta är vindruvorna och i rapporten pekade man på att i de fall där det förekom så mycket gifter att det de facto påverkar oss hälsa kom så mycket som 60 % av gifterna från vindruvor. Köp ekologiska druvor, och skölj dem alltid! En studie från 2011 (publicerad i Shopper´s guide to pesticides) visar att många av de druvor vi köper i handeln innehåller gifter, men man kunde inte hitta några spår av dessa gifter i ekologiskt odlade druvor!

Kål

Det finns flera olika typer av kål, alla sorter har dock det gemensamt att de är mycket nyttiga. Arvikaborna har helt fattat grejen, då de länge har haft som tradition under sin marknadshelg, första helgen i oktober, att äta kålsoppa. Faktum är att från fredag till söndag doftar hela Arvika av den nyttiga kålsoppan, och i Arvika finns det i princip lika många olika typer av recept på kålsoppa som det finns invånare!

Vi har odlat kål i Sverige i över tusen år. Exakt hur länge vi har odlat kålen på våra breddgrader är det ingen som vet. Känt är dock att vikingarna uppskattade denna mångsidiga grönsak. Man tror att kålen kom till Europa via kelterna någon gång runt 600 år före Kristus.

Man har i olika kulturer använt kål som en medicinalväxt. De tidigaste dokumenterade fallen då man använt kål som medicin var i antikens Grekland.

Alla former av kål är rika på järn, kalcium, betakaroten, kalcium, fibrer, C-vitamin och olika typer av antioxidanter. Sorter som broccoli, grönkål och brysselkål innehåller dessutom folsyra och kalium.

Flera undersökningar har genom åren har visat att kål skyddar mot olika typer av cancer, att kålen innehåller ämnen som är bra för nervernas funktion, magsmätningen, våra muskler, blodkärlen, transporten av syre i våra kroppar och kolesterolvärdet. Alla kålsorter innehåller antiinflammatoriska ämnen, i synnerhet då rödkålen.

Vill du maximera hälsoeffekterna av kål har den senaste forskningen visat att du bör inkludera så många olika typer av kol som möjligt i din kost, och att ångkokning är mycket mer effektiv vad det gäller att bevara kålens näringsvärde jämfört med att till exempel tillaga den i mikron.

Förvara kålen i en plastpåse i nedersta delen av kylskåpet. Då håller den sig färsk 1-2 veckor. Frysta grönsaker har övrigt visat sig behålla näringsvärdet så du förlorar inga viktiga näringsämnen genom att köpa frysta kålsorter. Se dock till att inte tillaga dem i mikron…

Russin innehåller mycket kalorier men är nyttiga ändå

Russin brukar förknippas med viktuppgång och karies, och ses mer som ett onyttigt godis än de nyttiga och torkade bär de faktiskt är. Det är för övrigt ironiskt att man använder uttrycket att ”se ut som ett russin” som ett nedsättande uttryck för rynkor och ett åldrat utseende då russin innehåller så många nyttiga ämnen som i sig motverkar åldringsprocessen!

De russin som finns i våra butiker kommer mestadels från Kalifornien eller Medelhavsländerna. Druvorna torkas genom artificiell värme, eller så torkas de naturligt i solen (sundried). Ofta låter man druvorna torka genom att de får hänga kvar på vinstockarna. Orsaken till att russin innehåller mer socker än druvor är att sockerhalten blir mer koncentrerad i samband med torkningsprocessen.

Man ska vara medveten om att russin innehåller cirka 60 procent socker. Per 100 gram innehåller russin cirka 300 kalorier. Ät alltså inga stora mängder russin för då är det lätt hänt att du får i dig mer kalorier än vad du behöver (såvida inte ditt mål är att gå upp i vikt förstås).

Russin ÄR nyttiga

• Vad det gäller tandhälsan har det visat sig att russin innehåller fytokemikalier som motverkar karies och olika sjukdomar som kan drabba tandköttet.
• Det höga innehållet av fibrer är bra för magen, och kan bland annat hjälpa till att motverka förstoppning.
• Det höga innehållet av kalcium stärker skelettet.
• Russin innehåller antibakteriella och antiinflammatoriska ämnen. Hur många ”godis” gör det…?
• Antioxidanterna i russin tros motverka såväl ögonsjukdomar som olika typer av cancer.
• Russin är också bra för den sexuella förmågan för såväl kvinnor som män då de innehåller den essentiella aminosyran arginin som stimulerar blodflödet till könsorganen.
• Framförallt är dock russin utmärkta för att skapa lite extra energi inför ett träningspass.

Ät gärna en handfull russin tillsammans med en handfull nötter (eller mer) för ett fullvärdigt mellanmål med såväl proteiner som bra fetter och energistärkande kolhydrater. Kombinationen russin och nötter är för övrigt en utmärkt kandidat till ”panik-lunch”. Det slår ett par smörgåsar alla dagar i veckan… oavsett om du tränar och försöker gå upp i vikt, eller om du ligger på en sträng diet och vill gå ner några kilon. I slutändan handlar det om att få i sig mer eller mindre kalorier än vad man behöver för att nå sitt mål, och att dessa kalorier har ett så högt näringsvärde som möjligt.

Näringsinnehåll russin per 100 gram:

Protein: 3,2 gram

Fett: 0,5 gram

Kolhydrater: 69,3 gram

Fibrer: 9,7 gram

Vitaminer: C, Folat, Niacin, B 2, B1, B6, Karaoten, Alfa-tokoferol

Mineraler: Fosfor, Järn, Kalcium, Kalium, Magnesium, Natrium, Selen, Zink

Morot har mycket högt näringsvärde

Moroten är en av de mest populära svenska rotfrukterna. Faktum är att vi är bland de länder som äter mest morötter i världen. Bara engelsmännen och fransmännen äter mer morötter.

Det är ingen som vet exakt var och när morötter började växa vilt, men ”vår” moderna morot härstammar troligen från Afghanistan där den började odlas fram för flera tusen år sedan.

Innan man odlade fram den välsmakande varianten av morot som vi äter idag så rörde det det sig om en ganska oätlig, besk, liten rotfrukt. Men redan långt innan man odlade fram den ”moderna” varianten så åt man vild morot som medicinalväxt.

Moroten kom till Sverige, från Tyskland, på 1400-talet (även om det är troligt att den odlades även här några århundraden tidigare än så). Ordet morot härstammar från tyskans morwortel.

Moroten blev orange först på 1700-talet (passande nog i Holland) och dess vackra färg kommer från att den innehåller mycket betakaroten. Ju längre moroten fått stå i marken ju mer karoten innehåller den. Morotens näringsvärde är högt.

Morot näringsvärde: C-vitamin, D-vitamin, fibrer, folat, järn, kalcium, zink. Morötter innehåller i princip inga proteiner eller fett och under 9 gram kolhydrater per 100 gram. Detta betyder att morötter endast innehåller 40 kalorier per 100 gram. Ät alltså mycket morot. Ät den råriven som sallad, gör morot soppa, använd den skivad i woken, gör juice av den.

I gamla skrifter, såväl utländska som svenska, finns det mycket skrivet om den nyttiga moroten. Bland annat ansåg man att den var potenshöjande för män, och skyddade mot olika typer av gifter.

Det bästa sättet att bevara morotens höga näringsinnehåll är att äta den rå. Om du ska tillaga den är det bästa att steka den i hög värme under kort tid.

I och med att britterna spred propagandan att deras stridspiloter blivit effektivare på att skjuta ner tyska bombplan, även under nattliga räder, på grund av att de anammat en kost med mycket morötter spred sig snabbt myten att morötter är bra för vår syn. Det finns dock inget vetenskapligt belägg för detta. Saken var den att RAF (britternas flygvapen) under andra världskriget hade utvecklat en radar som resulterade i att man kunde skjuta ner tyska bombplan på ett mycket mer effektivt sätt, även under nattetid. För att dölja faktumet att de gjort stora framsteg i radarteknologin tillskrev man alltså orsaken till ett stort intag av morötter bland stridspiloterna.

Rosmarin

Rosmarins vetenskapliga namn är Rosmarinus officinalis Linn. Den är en kransblommig växt som växer vilt runt medelhavet, men går alldeles utmärkt att odla som krukväxt även i kalla Sverige.

Rosmarin är en välsmakande, och inte minst väldoftande, kryddört som länge använts i rökelser, parfymer och oljor. Under medeltiden ansåg man att Rosmarin rådde bot på onda väsen. Den ansågs även vara en bra örtkrydda för att stärka minnet. De gamla grekerna brände för övrigt örtens grenar på altare för att blidka gudarna.

Rosmarin har länge ansetts vara effektiv mot huvudvärk, oroliga magar, nervsmärtor, reumatism, spasmer, cancer, depression och åldrande.

Den innehåller ämnen som är antiinflammatoriska och som lindrar inflammatoriska processer som astma, leversjukdom och hjärtsjukdomar. Dessa ämnen skyddar också kroppens celler från att förstöras av fria radikaler. Rosmarin innehåller också nyttigheter som E-vitamin.

Italienska forskare har dessutom hittat en skyddande protein (HSP70) i rosmarin som skyddar huden mot stress, fria radikaler och andra gifter. Det finns därför att köpa extrakt av rosmarin som rent teoretiskt hjälper till att hålla huden ung.

Andra hälsoeffekter vad det gäller ett regelbundet intag av extrakt av rosmarin är att de tros främja njurarna och urinflödet, samt att rosmarin förbättrar upptaget av bland annat kalium och natrium.

Olja gjord av rosmarin sägs dessutom stimulera hårväxt och lindrar sjukdomar i andningsvägarna. Oljan används också mot menskramper, smärtor, magsår, njurstenar, prostataproblem, och sägs vara bra för gallblåsan, den mentala kapaciteten, tarmarna, och spermiernas rörlighet. Det är med andra ord en superört vi pratar om, även om det förstås utförts alldeles för få undersökningar i laboratorium för att vetenskapligt fastställa alla dessa hälsofördelar.

Rosmarin är god såväl färsk som torkad och fungerar fint i massor av olika recept. Främst då recept med kyckling.

Källa: lifestyke.loveindia.com

Pumpafrön har ett mycket högt näringsvärde och är bla bra för hjärtat

Prostatabesvär är något som drabbar de flesta män någon gång i livet. Dessa besvär är även när de är godartade mycket besvärliga eftersom de orsakar symptom som obehag, smärta och frekvent urinering. Det finns många naturläkemedel som sägs kunna bota, eller i alla fall lindra, prostatabesvär. Få livsmedel har dock blivit så omhuldade i sammanhanget som pumpafrö.

Forskning på pumpafröns hälsoeffekter har vid ett flertal tillfällen uppvisat mycket positiva resultat vad det gäller minskade prostatabesvär, som till exempel ett förbättrat urinflöde. I en nyligen utförd ungersk studie visade det sig att 86 procent av männen i undersökningen rapporterade att de upplevde förbättringar med sin urinering efter att ha fått äta kapslar med olja från pumpafrön under en tvåmånadersperiod. 66 procent av männen rapporterade dessutom att de inte behövde gå upp och kissa lika ofta på natten. Det finns som sagt flera undersökningar med positiva resultat, men det behövs ändå fler och mer omfattande undersökningar för att man ska kunna dra några säkra slutsatser hur effektivt det kan tänkas vara att behandla prostataproblem med pumpafrö i olika former. Med största sannolikhet är nog den råa, naturliga varianten att föredra framför kosttillskott som till exempel kapslar med olja.

Den nordamerikanska urbefolkningen har emellertid använt pumpafrö som naturläkemedel sedan långt innan den första vite mannen satte fot på kontinenten. Man använde dessa frön bland annat mot parasiter, brännsår, och mot ”brännande” smärtor när man urinerar. Kineserna har också använt pumpafrö som medicin sedan flera hundra år tillbaka.

Pumpafrön är helt ofarliga att äta, men vissa kan få ont i magen om de äter många frön på en gång.

Pumpafrön, näringsvärde:

Pumpafrön har ett mycket högt näringsvärde. De innehåller massor av olika antioxidanter, A- och E-vitamin, såväl omega 3 som omega 6 fettsyror, protein, fibrer, magnesium, zink, kalium och fosfor.

Artikelförfattaren rekommenderar alla, oavsett kön och ålder, att äta en handfull råa och ekologiska pumpafrön om dagen. De är att betrakta som en form av supermat som är bra för hela kroppen och inte bara prostatakörteln.

Pumpafrö är annars gott att strö över salladen, att ha som ingrediens i brödet eller smoothies, eller bara som ett nyttigt snacks.

Rostade pumpafrön har inte riktigt samma höga näringsvärde som den råa varianten. Problemet är att man många gånger dödar flera näringsämnen när man rostar dem i för hög värme under för lång tid. Se dessutom till att inte köpa en variant som innehåller mycket salt.