Vänner påverkar vår hälsa

Alla inser vikten av att ha vänner. Många har vänner för livet vars vänskap grundades redan i barndomen. De flesta människor försöker också aktivt hitta nya vänner igenom hela livet. Men sorgligt nog är det också många människor i vårt samhälle som är väldigt ensamma och som har svårt att hitta nya vänner.

Detta med vänskap är viktigare än vad vi tror för vår hälsa.  Faktum är att ju mer bra vänner man har, ju bredare nätverk man har att luta sig mot, ju större sannolikhet är det att man uppnår god hälsa och lever ett långt och bra liv.

 Så påverkar våra vänner vår hälsa

I en berömd studie visade det sig att ju mer variation vad det gäller vänskapsband en människa har ju mindre känslig är hon mot förkylningar.

En universitetsstudie utförd i Chicago konstaterade att den som är socialt isolerad sover sämre. Ju mer ensam man känner sig ju svårare är det att somna.

Flertalet studier har också visat att våra kognitiva förmågor påverkas positivt av ett starkt socialt nätverk. Isolering och ensamhet gör alltså att vi med tiden tänker sämre.

En två år gammal studie visade att människor med starka sociala nätverk är 50 procent mer benägna att leva länge jämfört med dem som inte har så många vänner. Faktum är att ha många och bra vänner i detta sammanhang har ungefär samma inverkan på hälsan som cigaretter!


Sensmoralen är alltså att du ska göra ditt bästa för att vårda de vänner du har och se till att skaffa nya vänner hela tiden. Aktivera dig i föreningar, gå på kurser och använd dig av Internet för att hitta nya vänner. Din hälsa, och deras hälsa, behöver det.

Källa: Heath.com

Beröring har positiva psykologiska aspekter

Det är egentligen förbluffande hur lite det forskats genom tiderna om det så grundläggande behovet mänsklig beröring och närhet. Till exempel så lät man i många fall för tidigt födda barn ligga oberörda i sin kuvös ända fram till 70-talet. Nu vet vi, från studier på gamla tiders barnhemsbarn, att barn som inte får någon fysisk beröring överhuvudtaget till och med kan dö som en brist av detta. Senare års forskning har även visat att människor i alla åldrar mår bra av närhet och beröring eftersom det produceras lyckofrämjande och läkande substanser i kroppen vid beröring.

Denna artikel tittar dock lite närmare på andra positiva psykologiska effekter av beröring.

Närhet är livsviktigt för barnen

Visste du till exempel att en undersökning från 1977 (Kleinke) visade att människor som blev lätt berörda på armen var mer benägna att plocka upp saker som forskarna ”tappat”.  Faktum är att sannolikheten för att man skulle få hjälp av främlingen att plocka upp det tappade föremålet steg från 63 till 90 procent!

I en annan studie (Field, 1996) upptäckte man att studenter som fick massage två gånger i veckan i fem veckor gjorde bättre ifrån sig på matteproven.

Under 1973 observerade Henley människor i en storstad och upptäckte ett tydligt mönster: människor som på ena eller andra sättet regelbundet tar i andra människor har ofta högre status i samhället. Nästa gång du tittar på (i synnerhet då skickliga amerikanska politiker) på ett inslag av en politiker på valturné observera hur de använder sig av kroppspråket och hur påfallande fysiska de är i sitt bemötande av andra människor.


Vaidis och Halimi-Falkowicz upptäckte för några år sedan att när de stannade folk på gatan och försökte få dem att svara på några frågor i ett formulär så ökade chanserna att de skulle ställa upp om man rörde vid personerna två gånger jämfört med en. Denna effekt var särskilt tydlig när kvinnliga forskare rörde vid män (lätt beröring på armen).

I Frankrike, som är en ”kontaktkultur”, konstaterade de franska forskarna Erceau och Gueguen (2007) att det kan vara en bra idé för säljare av begagnade bilar att vidröra kunderna lätt på armen i en sekund. Det visade sig nämligen att de säljare som rört på kunderna efteråt upplevdes som ”ärligare, vänligare, sympatisk och snäll”.

Endast 19 procent lyckas uppnå sitt nyårslöfte

Nu är det den tiden på året igen då vi reflekterar över året som gått och året som ska komma. När vi skärskådar vårt innersta kommer vi ofta fram till att vi inte är helt nöjda med vad vi ser. Det är dags för förändring. Det är dags för ett nyårslöfte. Ofta handlar våra nyårslöften om att vi ska sluta med eller dra ner på onyttiga vanor som rökning eller för mycket skräpmat, eller att vi ska börja med nya nyttiga vanor, som att äta mer grönsaker, träna oftare eller umgås mer med familjen.

Oavsett vilket nyårslöfte vi avger är dock den bistra sanningen att, enligt Sifo, endast 19 procent av alla svenskar lyckas hålla sitt nyårslöfte. Statistik visar också att ju mer välutbildad och ju mer pengar du tjänar ju mer sannolikt är det att du lyckas hålla ditt löfte. Hemligheten hos många framgångsrika människor, oavsett vad saken gäller, är att de använder sig av mentala metoder som är effektiva för att införa varaktig förändring i livet.

Så lyckas du hålla ditt nyårslöfte

Nyckeln till att lyckas uppnå sina mål är att vara konsekvent. Om man konsekvent jobbar mot sitt mål blir det så småningom en vana. Psykologer säger att det i genomsnitt tar cirka 21 dagar att införa en ny vana. Vad det än är du vill uppnå, hur motigt det än känns, ge dig själv minst 21 dagar innan du kastar in handduken.

Ett bra knep är att inte gå ut för hårt och bränna ut all motivation innan ditt beteende blivit en del av din ryggmärg, en fast vana. Om du har som nyårslöfte att träna varje dag kan du börja med att se till att sätta på dig träningskläder och bege dig till gymmet varje dag. I början har det dock ingen betydelse om du tränar stenhårt i en timme eller bara i princip tränar lite lätt innan du återvänder hem. Bara det att du tog dig upp från soffan och begav dig till gymmet räknas som en succé för den dagen. Med tiden, när det känns självklart att du beger dig till gymmet och det har blivit en rutin, kan du börja införa nya mål. Du kanske vill kunna lyfta 100 kilo i bänkpress, eller förbränna x antal kalorier på träningscykeln? Oavsett vad du har för mål se till att införa delmål så du hela tiden uppnår miniframgångar på vägen till ditt slutgiltiga mål. Som Samuel Johnson uttryckte det: ”Stora framgångar uppnås inte genom kraft men genom ihärdighet”.

Våra vanligaste nyårslöften är för övrigt att äta nyttigare, att börja träna, få ordning på ekonomin, läsa mer böcker och sluta röka eller snusa.

Har ni någonsin undrat hur en kvinnlig orgasm (klart ni har) ser ut? Då har ni nu chansen att se ett animerat klipp från en hjärnröntgen som visar i detalj hur den kvinnliga orgasmen ser ut.

Det är forskare vid Rutgers som har fångat crescendot av avfyrande synapser i hjärnan som uppstår när kvinnan upplever en orgasm. De fångade den med hjälp av magnetröntgen som de sedan visualiserade i detalj med hjälp av färganimationer. Ju starkare färg ju mer aktivitet i hjärnan.

Hjärnan hör för övrigt till Nan Wise, en 54-årig sexterapeut. När man studerar bilderna och ser att hon uppnår klimax kan man notera att så gott som hela hjärnan är upptagen med skapa en ”big-bang-liknande” orgasm! Endast epileptiska attacker ger en större aktivitet mellan nätverken i hjärnan säger Wise. Inte konstigt att fransmännen kallar orgasmen ”den lilla döden”.

Man hoppas nu att denna studie ska leda till en ökad förståelse till varför 25 procent av alla kvinnor aldrig (eller bara sällan) upplever en orgasm. Man ska studera orgasmens förlopp och försöka upptäcka var blockeringen uppstår för de som aldrig når klimax.

Att nå en ökad förståelse för vad en orgasm egentligen är och hur den uppstår kan också i förlängningen leda till bättre metoder för att behandla smärta. Många av de regioner i hjärnan som aktiveras i samband med smärta aktiveras nämligen också i samband med en orgasm. Detta gäller förstås såväl den manliga som kvinnliga orgasmen. Det är dock ur en vetenskaplig synpunkt mer intressant att studera den kvinnliga orgasmen eftersom fler kvinnor har problem att uppnå klimax.

En tidigare undersökning har visat att det föreligger några mindre skillnader mellan hur en manlig respektive kvinnlig orgasm aktiverar olika delar av hjärnan.

Om man kan kontrollera sin hunger kan man kontrollera sin vikt. Problemet är förstås att det inte är så lätt att kontrollera hungern, och många gånger äter vi av anledningar som egentligen inte alls har med att göra att kroppen behöver mer näring. Det kan vara bra att skärskåda sig själv och identifiera varför man ibland är hungrig trots att kroppen fått all den näring den behöver.

Olika anledningar till varför vi äter trots att vi inte är hungriga

För att vi är uttråkade och inte har något konstruktivt att sysselsätta oss med. Se till att hitta på någonting att göra, ta en promenad, eller vad som helst, men ät inte för att bota leda. Detta leder snabbt till övervikt.

Om man är stressad (eller chockad) blir man ofta hungrig och äter något för att lugna ner sig. Det gäller att identifiera dessa falska hungerkänslor och inse att beteendet bara botar symptomen och inte själva sjukdomen.

Ibland äter vi bara för att det smakar gott. Vissa kan helt enkelt inte ha godsaker som kakor, eller glass hemma i kylen. De kan heller inte laga riktigt god mat i flera portioner eftersom de blir hungriga av längtan efter att uppleva smaksensationen och äter upp allt redan under samma dag. Strategin mot detta beteende är enkelt. Frys in den goda maten innan du hinner äta upp fler portioner än vad magen behöver, och ha inte godsaker hemma i skafferiet om du inte kan låta bli att äta upp dem.

Vissa äter för att lindra ensamhet. Det är nästan lite som en variant av den gamla klassiska ”om ett träd faller i skogen…”. ”Om ingen ser mig när jag äter går jag verkligen upp i vikt då?”. Ja, det gör du.

Ibland äter vi på grund av någonting som hänt i det förflutna. Till exempel att vår mor gav oss dåligt samvete över ”barnen i Afrika” om vi inte åt upp all tillgänglig mat.

Ibland misstolkar vi känslor som hunger

Ofta äter vi för att vi tycker att situationen dikterar att vi ska äta en viss typ av mat eller godis. Men vi är inte Pavlovs hundar. Det går att råda bot på detta beteende också.

Det är vanligt att vi förväxlar törst med hunger. Nästa gång du känner dig omotiverat hungrig, drick ett glas vatten och slicka i dig lite salt. Det hjälper ofta att dämpa hungern.

Bara för att magen låter, knorrar och puttrar, betyder det inte att du är hungrig. Det kan lika gärna betyda att du ätit något som magen inte riktigt tyckte att du skulle ha ätit. Eller att du är lite stressad, eller har sovit dåligt osv.

Det finns alltid en dold anledning till vårt beteende, och detta gäller även vad vi äter, hur mycket vi äter och när vi äter. Tips på bok som lär dig att du äter lika mycket med hjärnan som med magen.

De flesta problem som drabbar ett förhållande går att lösa

Psykologen och äktenskapsrådgivaren Randi Gunther har precis släppt en ny bok ”When Love Stumbles: How to Rediscover Love, Trust & Fulfillment in Your Relationship” som behandlar de vanligaste orsakerna till att ett förhållande blir dåligt, eller rentav spricker. Hon delar också med sig av sina bästa tips för att rädda relationen innan det är för sent.

Enligt henne är de åtta vanligaste problemen i ett förhållande:

• Känslan av att den ena parten ”inte bryr sig lika mycket som tidigare”.
• Att den upphetsande, nyförälskade känslan ersätts av leda: ”vad hände med gnistan mellan oss?”
• Att den ena parten går från att ha offrat allt för kärleken till självbevarelse: ”Jag kan inte fortsätta att sätta dig i första rummet längre”.
• Från konstruktiva utmaningar till destruktiva konflikter: ”varför blir det bråk varje gång vi inte är ense om minsta lilla grej?”
• Från att ha varit ett team börjar man mer och mer att göra saker på egen hand: ”vi brukade göra allting tillsammans, men nu måste jag ta itu med de flesta utmaningar på egen hand”.
• Från att ha känt villkorslös kärlek till att bli ifrågasätt för att känna för lite: ”du brukade älska mig utan att ifrågasätta, men nu måste jag hela tiden bevisa att jag är värd din kärlek”.
• Den ena parten fokuserar inte längre lika mycket på förhållandet utan börjar mer och mer ägna sig åt andra intressen: ”jag vet att jag är borta mycket, men jag behöver mer stimulation”.
• Från att ha samma mål till att utveckla andra drömmar ”vi vill helt enkelt inte samma sak längre”.

Gunther föreslår att man identifierar ett eller flera av ovanstående problem med förhållandet, först på egen hand, för att sedan tala igenom vad man kommit fram till med partnern. Nyckeln till framgång är att man är ärlig och att man verkligen lyssnar öppet och noggrant på vad partnern har att säga. Under inga omständigheter ska man döma varandra eller sig själva.

För att fixa problemen i er relation bör ni, enligt Gunthers bok:

• Gå tillbaka till början av ert förhållande. Kom ihåg hur det kändes och dela med er av minnena till varandra.
• Utvärdera hur ert förhållande ser ut idag. Dra fram såväl det negativa som det positiva. Ställ frågor till varandra som till exempel: ”på vilket sätt har jag förändrats som fått dig att omvärdera dina känslor för mig?”, ”vad är det vi föraktar mest med förhållandet?”, ”vad är det vi fortfarande ser fram emot att göra tillsammans?”, ”vad saknar vi mest med hur vårt förhållande brukade se ut?”, ”på vilka sätt sårar vi varandra mest?”.
• Fråga er själva när det var som relationen började glida i fel riktning. Var det någon speciell händelse som utlöste detta? Vad var det som gjorde att ni inte tog tag i det direkt?
• Vad behöver ni av varandra för att bli kära igen? Kan ni laga relationen genom att be om förlåtelse? Behöver ni hitta tillbaka till en respekt för varandra? Behöver ni uppmuntra varandra mer?
• Vad kommer ni att göra för att säkerställa förhållandet om det börjar knaka i fogarna igen i framtiden? Gunther föreslår att man ställer löften till varandra, som utgår från den gemensamma förståelsen för varandras behov, sårbarheter och begränsningar.

Hennes grundinställning är att alla typer av problem i våra förhållanden kan fixas bara båda sidor är fast beslutna att lösa dem med ärlighet, öppenhet och tillgivenhet.

Vilken typ av musik vi lyssnar på påverkar hur vi upplever vinet

Vi har tidigare skrivit om hur kontextuella faktorer påverkar vår aptit och hur mycket och vad vi tenderar att äta. Det är också sedan tidigare känt att faktorer som musik kan påverka vårt konsumtionsbeteende, att till exempel hur mycket öl vi dricker på en pub påverkas av vilken typ, och hur hög, musik som spelas. Man har även fastställt att människor äter dyrare på finare restauranger om det spelas klassisk musik i restaurangen. Den senaste i raden av denna typ av undersökningar är mycket intressant. Den visar nämligen att musiken påverkar hur vi uppfattar smaken på olika typer av viner.

Adrian North på Heriot-Watt University lät göra en undersökning på en 250 individer som han placerade i fem olika grupper. Första gruppen fick lyssna på den kraftfulla och majestätiska symfonin ”Carmina Burana”, andra gruppen på det mer subtila och försiktiga stycket ”Nötknäpparen ”av Tjajkovskij, tredje gruppen på den uppfriskande up-tempo pop-låten ”Just can´t get enough”, fjärde gruppen på den tillbakalutade och mjuka dängan ”Breakdown” av Michael Brook. Den femte gruppen fick vara kontrollgrupp och fick dricka sitt vin i tystnad.

Samtliga grupper serverades de chilenska vinerna Montes Alpha 2006 Cabernet Sauvignon (rött vin) och det vita vinet Chardonnay. Efter att de fått sippa på vinerna i fem minuter ombads de att betygsätta vinerna efter subtilitet, mjukhet, kraftfullhet, friskhet, etc.

Det visade sig att musiken hade en konsekvent väldigt stor inverkan på hur de olika grupperna upplevde vinets kvaliteter. Till exempel gav gruppen som lyssnade på ”Carmina Burana” omdömen som ”kraftfull” och ”tung” till såväl sitt röda som vita vin.

Det finns dock mycket kvar att undersöka för att man ska kunna fastställa några klara samband. Till exempel behöver man undersöka om det har någon betydelse för resultatet om människorna som ingår i studien är vinkonnässörer.

Tidigare undersökningar har för övrigt att människor som får lyssna på fransk musik är mer benägna att köpa franskt vin i affärer, eller tyskt vin om det spelas tysk musik.

Och det har också visat sig att vi är mer effektiva i gymmet när vi lyssnar på musik som vi faktiskt gillar. Musikens kraft är  stor!

Källa: BPS-research-digest

Att vara deprimerad är tyvärr ett mycket vanligt tillstånd. Man räknar med att så många som en miljon svenskar någon gång under sin livstid drabbas av en mer eller mindre allvarlig depressionssjukdom.

Det är alltid svårt att veta vad man ska säga till någon som är nere och deprimerad. CBS har dock skrivit en lista med tio intressanta saker som man INTE ska säga till någon som är deprimerad. Ofta är det bästa att bara finnas närvarande som ett stöd. Man behöver nödvändigtvis inte säga någonting. Eller som Ronan Keating uttryckte det ”you say it best when you say nothing at all”.

Det är svårt att trösta den som är deprimerad

Det finns alltid någon som har det värre än du. Detta är inte mycket till tröst när man tänker efter. Vad har det för betydelse om någon annan lider ännu mer? Vårt liv är vårt liv.

Det är aldrig någon som sagt att livet ska vara rättvist. Nehej? Och hur rättfärdigar detta att folk mår dåligt över att de råkat ut för en olycka, förlorat en närstående eller helt enkelt lider av brist på kemiska signalsubstanser?

Sluta tycka synd om dig själv. Detta är bland de grymmaste en ledsen människa får höra. Om man inte ens får tycka synd om sig själv, vem ska då göra det?

Så… du är deprimerad? Är du inte alltid det? Denna vanliga grymma kommentar behöver ingen förklaring till varför man ska undvika att använda sig av den….

Försök att inte vara så deprimerad. Om det inte vore ett mycket allvarligt ämne vore det nästan lite humor i hur dålig denna ”uppmuntran” är. Det är som att säga till en människa med ett spjut i ryggen att inte ”blöda så mycket”.

Det är ditt eget fel. Ingen människa gör sig själv deprimerad med flit.

Tro mig. Jag vet hur det känns. En gång var jag själv deprimerad i flera dagar. Vissa människor saknar alla former av empati. Den som lider av kronisk sömnlöshet får ofta höra ”det är väl bara att sluta ögonen och sova det?”. Bristen på en djup förståelse är stor vad det gäller abstrakta sjukdomar.

Jag tror din depression är ett sätt för dig att skada oss. Vissa människor tror att allt handlar om dem i alla lägen. Dessa individer är direkt farliga för den som lider av en klinisk depression.

Har du inte tröttnat på allt det här ”mig, mig, mig-tjafset vid det här laget”? Som sagt. Brist på empati finns det överflöd av…

Har du provat kamomill-te? Okej, naturprodukter är bra. Vissa kan till och med vara effektiva mot depression. Men för guds skull. Man botar inte en allvarlig psykisk sjukdom med te. Om din vän sågar av sig armen stoppar du då blödningen med gröna blad?

Om man nödvändigtvis känner att man måste säga någonting till den som är deprimerad eller ledsen så rekommenderas det att man säger saker i stil med ”Jag är här för dig. Du är inte ensam i detta”, ”du är viktig för mig”, ”vill du ha en kram?” och ”jag älskar dig”. Gör det inte svårare än vad det behöver vara helt enkelt. Undvik till alla pris att försöka analysera och förklara orsakerna till varför din vän är deprimerad. Det gör bara saken värre.

Positivt tänkande kan vara mycket effektivt

Positivt tänkande är ett mantra som dyker upp i alla möjliga sammanhang. Har du problem med ekonomin, brutit benet, eller drabbats av ett krossat hjärta föreslår alltid någon universallösningen ”positivt tänkande”. Men vad säger forskningen om positivt tänkande egentligen? Ger den några mätbara positiva effekter?

Berkley universitetet fann när man studerade färdigheter i förhandling att de som hade uppfattningen att de verkligen kunde bli bättre på att förhandla de facto blev det.

Vid universitetet i Marburg visade man att patienter som rehabiliterades från hjärtoperationer tillfrisknade mycket snabbare när man innan operationerna fick genomgå kognitiva behandlingar i syfte att stärka tron på ett snabbt tillfrisknande.

Vid universiteten i Rochester och Stanford har man framgångsrikt lyckats behandla patienter med bara halva dosen medicin. Placeboeffekten är en form av optimistisk tänkande som kan vara mycket effektiv.

Dock har det också visat sig att människor som är väldigt optimistiska vad det gäller olika typer av händelseskeenden endast tar till sig ny information om den förstärker deras redan naiva världsbild…

I samma undersökning noterade man att dessa individer i vissa avseenden kunde ändra sig i sin uppfattning, men BARA om den nya informationen ändrade deras uppfattning till det bättre. Om de till exempel hade förutspått att risken att de ska drabbas av cancer är 40 procent och sedan fick informationen att risken för att drabbas i själva verket bara ligger på 30 procent kunde de tänka sig att ändra sin uppfattning till 32 procents risk. Om de däremot hade gissat på att deras personliga risk för att drabbas av cancer var cirka 10 procent så ignorerade de den egentliga siffran på 30 procent.

Undersökningar har också visat att om man ska ägna sig åt positivt tänkande bör man se till att ha substans i tänkandet. De som har dålig självkänsla och intalar sig ett enkelt mantra som ”jag är bra” löper risk att drabbas av depression eftersom detta enkla mantra inte stämmer överens med deras djupt rotade, negativa självbild.

Källa: Wired

Det alternativa Nobelpriset Nobel ”IG Nobel Prize” gick i år till John Perry vid Stanfords universitet för hans teori om ”structured procastination”.  Prokrastinering betyder förhalande, förhalning, senfärdighet; uppskov. Det vill säga, Perry har teorier om hur vi ska bäst handskas med vårt tankesätt att skjuta upp saker och ting till ett senare tillfälle, som för många är ett stort problem. Prokrastinering är, som man säger, ”livets tjuv”. Många gånger är prokrastinering rent sjuklig och kan vara ett symptom på till exempel generaliserat ångest syndrom eller depression.

Det finns strategier mot prokrastinering som gör dig mer effektiv

Perry föreslår dock att man presterar mer och blir en effektiv individ genom att alltid jobba med något viktigt, som ett verktyg för att undvika något som är ännu mer viktigt. På så vis kan man skjuta upp viktiga saker men ändå få saker och ting uträttat.

Enligt honom är inte grundproblemet att människor som hela tiden skjuter upp saker och ting till morgondagen inte får någonting gjort. De gör saker, men väljer konstant FEL saker, som att vässa pennan, städa skrivbordet, eller påta planlöst trädgården. De ägnar sig åt dessa marginellt viktiga sysslor som ett medel för att inte göra det som är mer viktigt. Om att vässa pennan var allt som återstod att göra för en människa som konstant skjuter upp saker och ting till senare skulle vederbörande inte göra någonting. Häri ligger nyckeln till att få denna person att göra saker som faktiskt är viktiga.

Det första du ska göra för att bli mer effektiv är att göra en hierarki där du rangordnar sakerna du måste göra i en fallande skala. Trots att de viktigaste arbetsuppgifterna kommer högst upp på listan så har du saker som är viktiga att göra även i botten av listan. Att göra dessa saker, som du ger en mindre rangordning är alltså pudelns kärna. Du skjuter fortfarande upp allt det viktiga som ligger högst på listan, men genom att bara ha med viktiga saker i din lista så lurar du dig själv till att faktiskt bli en högeffektiv människa.

Detta kan låta som en banal strategi, men faktum är det är mycket svårt för vissa individer att leva efter ordspråket ”att inte ska skjuta upp till i morgon det man kan göra idag”, och som en följd av detta uträttar de i princip inget av vikt i livet. Undvikande är en fruktansvärd försvarsmekanism.

Människor som alltid skjuter upp saker och ting försöker ofta se till att ha så få åtaganden på sin agenda som möjligt. De tror att om de har få saker att göra är chansen större att de gör dem. Perry hävdar att detta är ett klassiskt feltänk eftersom denna strategi förbiser prokrastinerarens sanna natur och utplånar dennes grundläggande källa för motivation. De få sakerna på denne persons prioriteringslista är, per definition, de mest viktiga han eller hon behöver göra, och det enda sättet att undvika att göra dem blir att göra ingenting.

Nu tänker du säkert, ”men, okej. Vad händer med de saker man lägger högst i prioriteringslistan?” Enligt Perry är det andra steget i att uppnå en strukturerad prokrastinering att man väljer rätt sorts projekt att lägga högst i listan. De optimala projekten att placera högst i sin prioriteringslista har två kännetecken: 1. Det framstår som om de har tydliga deadlines (men det har de inte), och 2. De framstår som väldigt viktiga (men är det inte). Som tur är, understryker Perry, finns det massor av arbetsuppgifter i livet som uppfyller dessa kriterier. I synnerhet på olika sorters institutioner. Till exempel hör de flesta uppgifter inom högskolor och universitet till denna kategori…

För att sammanfatta: för att bli mer effektiv och få mer gjort är ett visst mått av självbedrägeri nödvändigt. Du skriver ner att-göra-listor där du i toppen av listan placerar arbetsuppgifter som du intalar dig är viktiga med en väldigt tydlig deadline. Längre ner på listan placerar du till synes inte lika viktiga arbetsuppgifter som du kommer få gjort eftersom det ligger i din natur att ständigt skjuta upp det viktigaste. Med denna strategi blir du en högpresterande student/arbetare. Vi lovar dig att denna strategi, att använda ett dåligt karaktärsdrag för att neutralisera ett annat, fungerar bättre än vad du någonsin hade trott!

Perry skrev för övrigt sin essä i ämnet för 15 år sedan. Enligt egen utsago hade han planerat att skriva den mycket tidigare än så, men han sköt hela tiden upp det. Detsamma gäller IG Nobel Prize-akademin som sedan länge tänk ge Perry priset, men ”något annat kom hela tiden i vägen”…

Några fakta om människor som systematiskt skjuter upp saker till framtiden:

• 20 procent av alla människor anser själva att de är ”kroniska förhalare”. De betalar inte räkningar i tid, får inte sina arbetsuppgifter gjorda, löser inte in lukrativa presentkuponger i tid och handlar sina julklappar på macken på julafton. För dessa individer är förhalandet en livsstil.
• Man föds inte till att bli en prokrastinerare, det är miljön som formar personlighetsdraget. Många har till exempel haft en sträng auktoritär fadersfigur vilket gjort att de inte utvecklat förmågan till självdisciplin. Prokrastinering kan också vara en form av revolt.
• Denna brist på självdisciplin manifesterar sig också ofta i att de är typen som dricker lite mer än de hade planerat att dricka när det väl vankas fest.
• Människor som lever efter devisen ”varför göra det idag som jag kan göra i morgon” är ypperliga på att ljuga för sig själva. Vanliga typer av självlögner är ”jag kommer känna mig mer upplagd för att göra denna arbetsuppgift i morgon” eller ”jag arbetar bäst under stress”. De är också utmärkta på rationaliseringar av typen ”detta är egentligen inte så viktigt som det verkar”.
• Det finns flera olika typer av prokrastinerare. ”Undvikarna”, som försöker, till alla pris, undvika känslan av att misslyckas. Om man inget gör är det nämligen omöjligt att misslyckas. En annan typ är personen som för sitt liv inte kan fatta ett beslut vad det än gäller. Beslutsångesten är ett resultat av att de innerst inne inte vill ta ansvar för någonting. En tredje och vanlig typ är de som söker kickar i allt. De väntar med att göra saker ända till sista minuten eftersom detta ger dem en adrenalinrush.
• Det högsta priset man betalar för att vara en prokrastinerare är att man äventyrar sin hälsa. En stor undersökning på amerikanska universitetsstudenter visade att de som tenderar att skjuta upp saker och ting i större utsträckning lider av sömnproblem, sämre immunförsvar, magproblem, etc. Dessutom visade det sig att de har stora problem med mellanmänskliga förhållanden eftersom deras kroniska oförmåga att få saker och ting gjort leder till förakt från den drabbade omgivningen.